Ett blygsamt föslag på ett nytt statsskick

Jag (och många med mig) har länge kritiserat politiken för att sakna verklighetsförankring, och framför allt så känns det som att i synnerhet denna valrörelse har varit diskussioner över huvudet på väljarna. 

Alliansen valde att fylla sitt manifest med "Ambitioner", och ett fåtal skarpa förslag där definitionen av "skarp" var tämligen luddig (klockan är halv två, Bear with me (rooooaawwwrrr)) och de rödgröna har inte varit mycket sämre, även om de tryckt ur sig förslag med i mitt tycke något större skärpa.

Alliansen kallar sitt manifest för "Jobbmanifestet" och för er som öppnar PDF-en och tänker att det verkar som skitträlig läsning så kan jag glatt informera er om att det är det också. Alliansfritt Sverige släppte en "For Dummies" som faktiskt inte är så dum dock.

Nu råkar jag av bitter erfarenhet veta att ordet "Ambition" snarast betyder någonting i stil med "pallar inte, fixart sen". Jag har till exempel Ambitionen att dammsuga grytet, men så länge som silverfiskarna håller sig i hallen håller jag igen med dammsugningen, och jag vidhåller att Halo håller högre prio i hemmet. På detta vis (som jag beskrivit tidigare) så blir det inte så mycket städning gjort, på samma sätt som det inte blev någon obligatorisk A-kassa trots att man lovade det. Regeringen pallade inte det helt enkelt. 

Det finns ju konspiratoriskt lagda personer som hävdar att A-kassereformen bara var en medveten strategi att försvaga fackförbunden, men frågan är om våra politiker är tillräckligt klipska (diaboliska) för att lägga upp en sådan plan. Reinfeld vill ju trots allt värna den svenska modellen, som i detta fall bl a verkar vara att en arbetsgivare ska vara velig och inkompetent: Det tar tydligen ungefär ett år att bestämma sig för huruvida en person är lämplig för ett jobb, snarare än sex månader.

Eller snarare: de ska få längre tid på sig att leva upp till ambitionen att anställa någon tills vidare, på friskt kontinentalt mañana-manér. Eller skjuta upp den där jobbiga processen att hitta en ny provanställd så fort den provanställde börjar närma sig den tidpunkt då den kommer att få rättigheter på arbetsplatsen.

Regeringen är lite som en tonåring, de vet inte hur bra de har det. De kan glassa runt på Rosenbad och ställa krav men så fort de flyttat hemifrån så börjar verkligheten... Nej vänta nu här. Littorin fick 112 000:- i avgångsvederlag. Den där liknelsen höll inte.

Okej. Regeringen är lite som stekarna i Visby, som skapar 8000 jobb och samtidigt vaskar 2,8 miljarder. Pappa betalar!

Det är detta som fick mig att tänka på vårat statsskick, och jag har här ett förslag som kan göra Sverige till ett föregångsland i världen!

Regeringen behöver nämligen inte en kung eller en president: Den behöver en förälder.

Någon som kärleksfullt tar den i örat och säger åt den att städa sina statsfinanser ögonaböj, annars blir det ingen ny förbifart. Någon att stå emot argument som "Alla andra får ju!".Någon att lära dem klappa fint och tala med små bokstäver. Att vara snäll mot de mindre och att alla ska få vara med och leka.

Men först och främst behövs det någon som tar den i örat ibland och skriker "HUR FAN TÄNKTE DU EGENTLIGEN!?!". Lite som min nya idol Britt:

Fyndkredd

Se på Fredriks kroppsspråk. Det är som att mamma har hittat hans stash med folköl! Fingrarna är i den så kallade syltburken! Skamsen står han där och försöker försvara sig efter bästa förmåga, trots att han vet vad han ställt till med och även om han försöker skylla på Mollgan (S) så räcker det inte den här gången.

Hade vi haft en sådan statschef hade det här landet varit mycket drägligare att leva i. Nu förespråkar jag inte på något sätt en totalitär diktatur, regeringen är ju trots allt gammal nog att ta eget ansvar. Men lite uppfostran hade nog inte skadat. 

Nu står Britt tillsammans med Göran Wassberg på min lista över möjliga föräldrakandidater. 

Så vad sägs mina vänner, ska vi slå till och bli världens första Parensokrati?

Dagens Haiku:

Varför president

När man kan ha "Landsfader"?

det hade vart nåt!

Jag vill också ha!!!

Det börjar hetta till nu. Utspel på utspel lovar mer och mer pengar till alla, eller i alla fall från allianshåll. De rödgröna försöker bjuda över, samtidigt som de är lite mer försiktiga vilket säkert kommer att kosta dem segern i valet.

Idag kan vi läsa att Alliansen tänker höja studiemedlen, om de vinner valet. Jag kan bara anta att detta är synonymt med "om studenterna röstar på oss". Eller ja, lånet i alla fall. Det är en viss skillnad, men jag är säker på att de som får problem med återbetalningarna kommer trivas bra på de fina jobb som de kommer att få!

På samma sätt ska skatten sänkas för pensionärer, förutsatt att de röstar på Alliansen. Att de Rödgröna gett ett likvärdigt bud skapar ju ett visst status quo dem emellan, så kanske kommer pensionärerna att sätta sig in i den breda sakpolitiken i stället, vilket ju inte alls var syftet med att lova skattelättnader från något håll.

För att inte tala om restaurangbranschen! Det ska bli sänkt moms, så att det ska bli billigare att äta ute. Bra va?

Det betyder ju att alla vi som redan fått mer pengar via jobbskatteavdraget ska göra av med mindre av dem när vi äter ute. Dessutom ska det leda till fler jobb inom restaurangbranschen, och för alla som drömmer om att bli kock eller servitris så är ju det perfekt! Bäst att de också röstar på alliansen.

Det är ju solklart att ju mindre det kostar att äta lunch, desto fler kommer att bli anställda i den branschen. Den ordinarie personalen jobbar ju sällan övertid, och stress över tung arbetsbörda har ju effektivt bekämpats så länge vi har haft restauranger.

Nu undrar ju jag hur många krögare som kommer sänka de där siffrorna deras gäster våndas över i menyerna, i stället för att låta oss betala det vi är vana vid och behålla differensen, men även de har nu en anledning att rösta på alliansen!

Alla de som funderar på att köpa ny bil kanske ska ta en titt på en miljöbil? De skall nu bli ytterligare subventionerade med en läcker premie på 40 000:-. Perfa för alla de av oss som tänkt köpa en splitterny bil de närmaste åren, men det krävs att vi röstar på Alliansen...

Men jag då?

Jag äter sällan ute, jag har 40 år kvar till pensionen, jag finansierar mina egna studier, är inte tillräckligt bra på att laga mat för att jobba med det och trivs med att åka buss (trots att det är Veolia som kör). Dessutom har jag i alla fall inte råd med en ny bil. I all rättvisas namn ska väl jag också ha någonting? 

Jag säljer mig inte särskilt dyrt heller, man vill ju inte vara en belastning på statskassan. Jag skulle behöva ett par nya Sneakers, eller kanske gardiner? Jag hade tänkt att stränga om basen, kanske ett nytt set strängar hade varit på sin plats. Borgs, det är en fyrsträngad och jag stämmer i C. Det lär gå lös på runt en femhundring, så jag tycker inte alls att det är mycket i sammanhanget! 

Så hör av dig, så styr vi upp det. Jag kan till och med gå och rösta samtidigt som någon av er, så ni ser att allt går rätt till!

För om jag inte får någonting alls så blir jag lite ledsen, jag har ju också rösträtt! Då kan det hända att jag i min besvikelse försöker ta reda på hur alla dessa blingblingblänkande skeddrag i valkretsens vass skall finansieras, och det hade nog inte lett till någon röst på alliansen alls. 

Dagens Haiku:

Lite väl ego

Men till var efter behov

som inte är sjuk