Nu så här en vecka efter att ett av de värsta övergreppen på det svenska folket någonsin (Ja, det gäller FRA-lagen igen) så har vi fortfarande inte hotats med sanktioner eller väpnad konflikt, trots att lagen tillåter avlyssning inte bara av Sveriges befolkning (de arma stackarna) utan av alla personer vars e-post passerar våra gränser. Jag tror inte att de ambassadörer vi har i detta landet, eller vår vänlige granne i öst (Ryssland alltså) riktigt har insett vad FRA kan luska reda på, med vår regerings nåde. Dessutom tror jag inte riktigt att de är så särskilt glada i det hela heller.
I den internationella politiken får man räkna med lite spionage, men i detta fall är det inte Cloak-and-dagger som gäller utan snarare megafon och saftblandare.
Hursomhelst:
Dagens lilla utbrott gäller Mona Sahlins lilla uttalande i Rapport, citerat i DN. Hon hävdar att hon vill riva upp FRA-lagen,, men om man orkar läsa/lyssna ett par sekunder till visar det sig att hon inte alls vill riva upp lagen, snarare omforma den.
Mona har missat den så kallade kärnan i hela debatten: Det svenska folket vill inte bli avlyssnade. Alls. Under några omständigheter.
Jag talade i tidigare inlägg om att sminka upp en hög med bajs. Mona vill ge denna hög en fin klänning också med en fin stiliserad ros på minsann!
Detta desperata försök att rida en populistisk våg utan att egentligen ta folkoppinionen på allvar är en ganska skrämmande tendens som (s) verkar ha gjort till sitt modus operandi.
Jag vill dessutom citera mona rakt av:
"När vi röstar i riksdagen är det på riktigt och vinner vi valet så gör vi också annorlunda"
Jag tycker att det är trevligt att Mona här är väldigt rak och ärlig. För i omröstningen om FRA-lagen är Mona själv listad som "frånvarande". Det är denne bloggares (medborgares, antagonists) ödmjuka åsikt att om man inte kan pallra sig till en av de viktigaste Riksdagsomröstningarna i modern tid, där man faktiskt kunnat göra en verklig skillnad så har man lite gett upp rätten att föra frågan efteråt.
Dessutom kan jag på ett personligt plan tycka att Fru Sahlin inte riktigt gav intrycket att vare sig vara särskilt påläst eller engagerad i Rapports inslag, vilket vidare när min gnagande magkänsla att (s) och (m) går hand i hand som S/M (pun jävligt intended).
Det är en sak att kapitalet försöker ta reda på allt som sina presumtiva konsumenter. Det går att gardera sig mot. Men när din egen statsapparat bevakar dig som är det blod som smörjer det kollektiv som är nationalstaten under paranoida vanföreställningar (svepskäl- redaktörens anmärkning) om terrorism har vi kastat såväl regeringsformen som respekten för det privatas helgd som en säck kattungar i floden.
Judas.
I den internationella politiken får man räkna med lite spionage, men i detta fall är det inte Cloak-and-dagger som gäller utan snarare megafon och saftblandare.
Hursomhelst:
Dagens lilla utbrott gäller Mona Sahlins lilla uttalande i Rapport, citerat i DN. Hon hävdar att hon vill riva upp FRA-lagen,, men om man orkar läsa/lyssna ett par sekunder till visar det sig att hon inte alls vill riva upp lagen, snarare omforma den.
Mona har missat den så kallade kärnan i hela debatten: Det svenska folket vill inte bli avlyssnade. Alls. Under några omständigheter.
Jag talade i tidigare inlägg om att sminka upp en hög med bajs. Mona vill ge denna hög en fin klänning också med en fin stiliserad ros på minsann!
Detta desperata försök att rida en populistisk våg utan att egentligen ta folkoppinionen på allvar är en ganska skrämmande tendens som (s) verkar ha gjort till sitt modus operandi.
Jag vill dessutom citera mona rakt av:
"När vi röstar i riksdagen är det på riktigt och vinner vi valet så gör vi också annorlunda"
Jag tycker att det är trevligt att Mona här är väldigt rak och ärlig. För i omröstningen om FRA-lagen är Mona själv listad som "frånvarande". Det är denne bloggares (medborgares, antagonists) ödmjuka åsikt att om man inte kan pallra sig till en av de viktigaste Riksdagsomröstningarna i modern tid, där man faktiskt kunnat göra en verklig skillnad så har man lite gett upp rätten att föra frågan efteråt.
Dessutom kan jag på ett personligt plan tycka att Fru Sahlin inte riktigt gav intrycket att vare sig vara särskilt påläst eller engagerad i Rapports inslag, vilket vidare när min gnagande magkänsla att (s) och (m) går hand i hand som S/M (pun jävligt intended).
Det är en sak att kapitalet försöker ta reda på allt som sina presumtiva konsumenter. Det går att gardera sig mot. Men när din egen statsapparat bevakar dig som är det blod som smörjer det kollektiv som är nationalstaten under paranoida vanföreställningar (svepskäl- redaktörens anmärkning) om terrorism har vi kastat såväl regeringsformen som respekten för det privatas helgd som en säck kattungar i floden.
Judas.
Dagens Haiku:
I De De Qu De
I De Kå eF A, redo
för sansad debatt.
I De De Qu De
I De Kå eF A, redo
för sansad debatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar