Jag kan kanske kännas vid att jag just nu slösar min tid på triviala tidsfördriv.
Hamsterhjulet snurrar ogenerat oengagerat vill jag lova:
Äta plugga äta softa sova äta plugga äta softa sova äta spela äta supa spy sova bakisdag sen da capo,
Ja det är så som jag, allas vårt narrativ just nu lever mitt liv.
Sleeps förvridna fadda frekvenser fyller grytets skrymslen medans samma gamla visa spinner runt på skärmen:
Facebook, DN, Amatörsatir, Forum frekventerade av några få Fascister, Falska Förhoppningar,
Facebook igen.
Reklamen hackar sig in i medvetandet med sina envetna blinkande banér, fler och fler fönster erbjuder bizarra lösningar på vafan folk kan tänkas lida av men jag har stängt av.
Kom och köp den avgörande prylen
Kom och köp den stora kärleken
Kom och köp spänningen och rikedomen
Kom och köp den västerländska lögnen
Fan ta den.
Och Maslows menande ok hänger över mig, sträcker sig med sina kalla fingrar ända in under mitt skinn och skenet av styrka fejdar ut.
Med en fot på toppen och den andra på botten gränslar jag avgrunden där som tur är några pixelaktiga svampar paradoxalt står, annars hade det nog varit slut.
Men jag står ut, för egentligen är tillvaron toppen.
Inget hack i skivan, den är på Repeat men nåde den som syftar att störa ordningen!
Det här är friheten.
Det är slut med stressen och Strebern inom mig har störtats från styrpulpeten. Arbetsnarkomanen har blivit jävligt Zen.
Våren har vräkt sig in i sinnet och trängt undan minnet och oron för vad som skall komma sen.
Så kom igen världen,
jag är William Wallace, jag är rebellen
Jag är Paradis-Oscar och jag är Snusmumriken
och jag kommer aldrig igen falla för frestelsen.
Så vad ska du göra?
(Ja ja, jag borde skriva oftare. Tålamod är en dygd.)
Hamsterhjulet snurrar ogenerat oengagerat vill jag lova:
Äta plugga äta softa sova äta plugga äta softa sova äta spela äta supa spy sova bakisdag sen da capo,
Ja det är så som jag, allas vårt narrativ just nu lever mitt liv.
Sleeps förvridna fadda frekvenser fyller grytets skrymslen medans samma gamla visa spinner runt på skärmen:
Facebook, DN, Amatörsatir, Forum frekventerade av några få Fascister, Falska Förhoppningar,
Facebook igen.
Reklamen hackar sig in i medvetandet med sina envetna blinkande banér, fler och fler fönster erbjuder bizarra lösningar på vafan folk kan tänkas lida av men jag har stängt av.
Kom och köp den avgörande prylen
Kom och köp den stora kärleken
Kom och köp spänningen och rikedomen
Kom och köp den västerländska lögnen
Fan ta den.
Och Maslows menande ok hänger över mig, sträcker sig med sina kalla fingrar ända in under mitt skinn och skenet av styrka fejdar ut.
Med en fot på toppen och den andra på botten gränslar jag avgrunden där som tur är några pixelaktiga svampar paradoxalt står, annars hade det nog varit slut.
Men jag står ut, för egentligen är tillvaron toppen.
Inget hack i skivan, den är på Repeat men nåde den som syftar att störa ordningen!
Det här är friheten.
Det är slut med stressen och Strebern inom mig har störtats från styrpulpeten. Arbetsnarkomanen har blivit jävligt Zen.
Våren har vräkt sig in i sinnet och trängt undan minnet och oron för vad som skall komma sen.
Så kom igen världen,
jag är William Wallace, jag är rebellen
Jag är Paradis-Oscar och jag är Snusmumriken
och jag kommer aldrig igen falla för frestelsen.
Så vad ska du göra?
(Ja ja, jag borde skriva oftare. Tålamod är en dygd.)